|
Biskopsängens koloniområde...
...ligger vackert i Svartådalen endast två kilometer norr om
Västerås domkyrka och stadens centrum.
Området utgörs av en strandremsa utefter Svartåns östra sida
med en längd av ca en kilometer.
Bredden varierar mellan 60 och 120 meter.
Den 13 september 1918 bildades Västerås Koloniträdgårdsförening.
Den 18 december 1918 tecknades ett kontrakt mellan föreningen och
staden om att arrendera Biskopsängarna från den 1 maj 1919 till
den 1 maj 1927. Området fick heta Biskopsängen.
Arealen var 18 tunnland och den uppdelades genom stadens försorg
i 192 lotter. Idag finns 170 lotter med storlekar varierande mellan
300 och 600 kvm och vissa allmänna ytor. Stadgar antogs 1919.
Inträdesavgiften var då 2 kr plus arrendeavgiften max 8 öre/kvm.
Idag, 2024, är inträdelseavgiften 6000 kr för ny medlem.
Arrendeavgiften per kvm är 4,72 kr och årsavgiften till föreningen är 4250 kr.
År 1963 bildade Biskopsängen egen lokalförening. Innan dess
hade föreningen omfattats av fler områden och så många som
401 kolonilotter. I årsmötets paragraf 9A står sålunda
”Lokalfrågan klar”, vilket betyder att biskopsängens
koloniträdgårdsförening har övertagit föreningshuset från
Föreningen Västerås Koloniträdgårdar (nytt namn fr o m 1950),
och i paragraf 9C kan man läsa:
”Området skall ingå som koloniområde i stadsplanen för år 2000”.
1928 togs ett beslut om att bygga ett föreningshus på Biskopsängen,
det tog dock ett tag innan man skred till verket.
Grunden påbörjades först 1934 men när man väl satt igång blev bygget
färdigt på relativt kort tid och 1937 stod det klart. Först i slutet
på 50-talet drogs kommunalt vatten in i huset och det dröjde ända
till 1961 innan beslut togs att dra in elektricitet.
Den första stugan på Biskopsängen byggdes 1920, och vid föreningens
tioårsjubileum framkom det att 30 stugor fanns på området.
Idag finns 170 stugor på området.
Texten är hämtad av boken:
Biskopsängen Från potatiskäppa till blomstertäppa
Skriven av:
Ingrid Edlund, Inger Ahlin-Havlátko,
Brita Bergman och Toivo Folkesten
|